Karlatornet är med sina 246 meter och 74 våningar Nordens högsta byggnad och ett nytt landmärke för Göteborg. Här ryms hotell, kontor och 611 exklusiva bostäder. På våning 69 finns utsiktsplatsen Gothenburg View med glasbox och panoramavy, en hisnande upplevelse 220 meter över marken, och där var bl a Jan Einar Eriksson med sin filmkamera. Du får se mycket av tornet invändigt också….
Det har funnits många berättelser och historier om spöken och mystiska händelser på Kalmar slott genom åren. Slottet, med sin långa och ofta dramatiska historia, är känt som ett av Sveriges mest spöklika platser. Många besökare och personal har rapporterat om observerade oförklarliga ljud, skuggor och andra paranormala fenomen. Några av de mest kända spökhistorierna inkluderar:
Den röda damen: En kvinna i röd klänning som ofta ses i slottets salar och korridorer. Hon sägs vara en av de mest ofta sedda spökena och kopplas till en tragisk historia från slottets förflutna.
Den försvunna soldaten: En soldat som ibland hörs skritta på slottets gårdar eller ses i skuggor, trots att han ska ha dött för många år sedan.
Förändringar i atmosfären: Besökare har också beskrivit plötsliga kalla vindar, förändringar i ljuset och en allmän känsla av att vara i närheten av något övernaturligt.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa historier ofta är baserade på lokal folklore, berättelser från besökare och personal, samt historiska händelser som kan ha gett upphov till spökhistorierna. Oavsett om man tror på spöken eller inte, bidrar dessa historier till slottets mystiska och historiska atmosfär.
Se filmen som Statens Fastighetsverk producerat.
Vi tog rejält med helgledighet och det nya året har skapat en vinter, som vi sällan skådat. Åtminstone i de södra delarna av landet. I Göteborg firade man som vanligt nyårsafton med ett magnifikt fyrverkeri, som filmades av Jan Einar Eriksson.
Fyrverkerier som en del av nyårsfirandet började bli vanliga i Sverige under 1900-talets första hälft, men det var först under efterkrigstiden som det blev en etablerad tradition att använda fyrverkerier för att markera nyårsafton. Under 1950- och 1960-talen ökade populariteten, och idag är fyrverkerier en central del av nyårsfirandet i Sverige, framförallt i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är dock viktigt att notera att användningen av fyrverkerier inte är helt ny och har utvecklats över tid, med början som en mera lokal och mindre organiserad aktivitet till att bli en stor offentlig tradition.
