På Dansmuseets hemsida kan man läsa följande:
Dansmuseet är ett mångkulturellt museum och kulturcenter mitt i Stockholms city. Förutom den permanenta utställningen presenteras flera tillfälliga utställningar varje år. Du kan förstås se dans – alltid på film, då och då live – och ibland kan du själv dansa på Dansmuseet. Under högsäsong – höst, vinter och vår – har vi en mängd evenemang och aktiviteter att välja bland.
och nu har man flyttat till nya lokaler
I Ystad tjänstgör fortfarande en tornvakt i Sankta Maria kyrkas torn, vilken regelbundet använder ett horn för att meddela att saker och ting är i sin ordning. Tornvakten har bevarats där som ett pittoreskt inslag i stadsmiljön och i stadens kulturminnesvård.
Ovan och följande är hämtat från Wikipedia: Tornvakt var en tjänsteman i Sverige i många städers förvaltning fram till 1900-talet. Tornvakten hade till uppgift att från ett av stadens torn, vanligtvis kyrktornen, hålla uppsikt över staden dag och natt efter eventuell brand eller annan fara som hotade. Olika antal klämtningar angav kvarter eller väderstreck. Riktningen kunde också visas med en röd flagga eller fackla. Vakten skulle också meddela klockslagen under dygnets mörka timmar, följt av en besvärjelse. Han kunde till exempel ropa: Klockan är nio slagen – Gud bevare staden för eld och brand och fiendehand. Många kyrktorn i Sverige har än idag bevarade utrymmen för tornvakten.
Flottningen har tystnat i hela Sverige. En dag per år, på en plats i Sverige återuppstår bäckflottningen. Kvistabäckens flottled hör till Ljusnans vattensystem, och här är flottningen egentligen nedlagd sedan många år tillbaka. Men i början av juni, då blir det liv i skogarna… Så skriver EsplanadenTV, som gjort filmen.
På Ramsjös hemsida står det följande: Kilometerlång flottningsränna i sten med sex dammar som har anor från 1870-talet. Ingen annanstans i länet finns en så lång sammanhängande sträcka med bevarade dammbyggnader och rännor från bäckflottning som i Kvistabäcken. Flottleden restaurerades 1993-94. Här hålls varje år en flottningsdag då man kan se hur flottningen gick till.
på Turistmässan.se har sänt oss följande sommarhälsning:
Vill Ni ha det bekvämt så väljer Ni Hedenstugan B&B.
Sängarna är bäddade när Ni kommer. Handduk och badlakan finns. Vi sköter frukosten som serveras i vår matsal mellan kl. 7-10
När Ni åker vidare sköter vi slutstädningen.
Välkommen till vår onlinebokning www.hedenstugan.se. Här kan du enkelt boka rum på Hedenstugan B&B. Skriv in vilka datum du önskar att boka och klicka sedan på ”Se lediga rum”.
Dragspelsstämmor finns det gott om i Sverige – åtminstone om man söker på Google. En av de mer kända torde dock vara den i Ransäter. De kallar det ”Bälgspel vid landsvägskanten” och det ska vara världens största dragspelsstämma. Jag läser följande på hemsidan:
Årets upplaga var det 41:e Bälgspelet sedan starten 1972 och det händer mycket under årets stämma (se program). Bälgspelet arrangeras varje år i andra veckan efter midsommar av Värmlands Dragspelsklubbars Förbund, Hembygdsföreningen i Ransäter och Studiefrämjandet. Platsen är Ransäters hembygdsgård som är belägen i Klarälvdalen ca 5 mil norr om Karlstad.
Här är ett smakprov:
https://www.youtube.com/watch?v=lVV-khVR1VU&list=UU2Ij5Z-t7rUrtizYp2HD-_w&feature=player_detailpage
De flesta turister under sommaren är förmodligen barnfamiljer och i Söderköping har man förstått att barnen också måste aktiveras. Man kan se det på olika sätt, man avlastar kanske föräldrarna en stund så att de kan spendera mer pengar på shopping eller god mat. Men man kan också se det som en investering för att behålla framtidens turister. När de här barnen blir vuxna och får egna barn, så minns de fortfarande hur kul det var i Söderköping. De berättar för barnen som också vill uppleva det….
https://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=pFglffxu3SI
Det låter ju lite udda och det sker i Uddebo, som man hittar utanför Tranemo i södra Västergötland. På Uddebos hemsida kan man läsa om konstpaddling:
Konstpaddlingsprojektet är ett projekt som handlar om att kombinera en natur och kulturupplevelse. Tio konstnärer och tio lokala företag har tillfrågats om att vara med och med hjälp av överblivet material, eller särskilda materialkunskaper från företagen, kommer helt unika spännande konstverk skapas.
Man paddlar i Slow Valley vilket betyder Ätradalen. Nja, det gör det väl inte, men Ätran flyter där. Slow Valley – att uppleva Ätradalen i sin egen takt, heter ett annat projekt med följande vision:
Ätradalen skulle kunna bli världens första Slow Valley – en klimatvänlig livsstilsdestination med tydliga kärnvärden. Besökaren kan uppleva Ätradalen i sin egen takt, färdas långsamt och miljövänligt, äta god, ekologisk och lokalproducerad mat, bo småskaligt på ställen där man blir väl omhändertagen, vistas på tysta platser, uppleva natur och kultur samt vårda kroppen och själen.
Ingen dålig vision alls…
Vätternstaden Hjo firar 600 år 2013, och evenemangen avlöser varandra under hela året. På hemsidan hämtar jag följande historiebeskrivning:
Från medeltidsstaden Junaköpung (Jönköping) kommer stigen söderifrån och går vidare västerut mot Skövde, Varnhem och Skara. Just här gör Hökensås en lätt nigning så det är enkelt att ta sig vidare i västerled.
En annan förutsättning för staden var de grå munkarna från Clairvaux i Frankrike som kom vandrande upp igenom Europa och ville kristna götarna på 1100-talet. De cistercienserkloster de byggde, i Alvastra på östgötasidan och Varnhem på västgötasidan, blev kulturella och religiösa centrum med stor betydelse för bygden.
Men de behövde självklart träffas. Hjoåns mynning blev en säker ankringsplats för flatbottnade öbolankor när munkar och handelsmän for över sjön. Där vägar korsas, där floder och åar rinner ut i hav eller stora sjöar, där uppstår städer.
Hällristningar i Hästholmen visar skepp för 3500 år sedan, så överfarten är på inget vis ny. Klostret i Alvastra ägde också stora egendomar på vår sida, liksom senare, Bjälboätten i Vadstena. Orten blev viktig; man måste äta, sova, proviantera – besöksnäring kallar vi det numera.
Fast det är först 1413 staden blir till på riktigt. Erik av Pommern far land och rike runt och upprättar sin skattebok. I Kåkinds härad finner han bara två städer – Skövde och Hjo (Hyio). Stadens sigill, en snabbseglande öbolanka, är dokumenterad redan 1421 – rätt lik den runda kogg som nu pryder stadsvapnet.
Sedan mer än 30 år är det tradition för Byabåtarna från Visingsö att besöka Hjo på hamndagen för att sälja färsk potatis och jordgubbar. Manskapet har tidsenlig klädsel och visar hur det gick till för över 100 år sedan.
Om du inte redan känner till dem så ska jag berätta vad som finns i Bräcke. Jag citerar texter från hemsidan.
Ett Giraffmuseum – ett lite ovanligt inslag i den Jämtländska faunan är de över 300 girafferna som trängs i giraffmuséet i Västanede.
Ett Fjärilsmuseum – unik utställning av Harald Erikssons fjärilssamling med 7000 fjärilar och över 300 arter.
Ett Tantmuseum – hattar, handväskor, korsetter, kakburkar, mamelucker, skor, särkar, livstycken, virkade grytlappar, och mycket annat. Sommarcafé under muséets öppettider.
Ett Tomtemuseum – här finns ca 5200 tomtar, både stora och små. En del cyklar, några spelar och dansar, medan andra blåser såpbubblor eller sover och snarkar. Det finns även en samling av ca. 10000 julkort och ca. 1700 olika julklappspapper. Tyvärr stängt pga sjukdom står det att läsa idag.
Ett Strömmuseum – vid Herrevadsströmmen ligger kanske Sveriges minsta museum? I Strömmuséets 8 kvadratmeter lilla utställning ryms en mängd minnen från flottartiden då Herrevaden var hem åt både såg och hyvleri liksom en kraftstation.
Dessutom Grannäsets Gårdsmuseum och ett Skol- och Hembygdsmuseum. Måste ju vara värt ett besök!
